Innan nyår träffades jag och Marcus för en liten avstämning, där han även fick slita hårt! Vi har inte setts på snart tre veckor (och det var längesedan jag skrev, lovar bättring!) Vi har bara haft smskontakt under nyårsledigheten och har har fått klara sig utan mig (skönt för honom)
Han kämpar men detta är en resa – en process och även om Marcus har skaffat sig en Personlig Tränare och jag ger honom verktygen är det fortfarande upp till HONOM vad HAN stoppar i munnen och om HAN går till gymmet eller ej, trots at jag inte står och väntar på honom. Han har svarat på mina sms och då svarat ”att det inte händer så mycket”…suck…
…för det första kan det inte ske några underverk på varesig en eller två veckor OCH framförallt inte om det dricks champagne och smakas ur Alladinasken. Gäller att se sig själv i vitögat ibland och vara ärlig i det man gör eller inte gör! Resultat kommer ALDRIG av sig själv! Hursomhelst så ser jag fram emot vår kommande mätning om någon vecka!
Här ser ni vårt förra möte. Del 3 i två delar:
forts, del 3:
Så inspirerande att följa hans resa, då jag gör samma själv. Och så sant som du skriver, att det är bara en själv som kan bestämma vad man stoppar i munnen lr om man går iväg till gymmet. Tyvärr finns det ju inte utrymme för så mycket fusk när vikten ska ner! Kämpa kämpa!
Bra skrivet Sofie och lycka till! Dela gärna med dig hur det går!