Hur kommer det sig att bekräftelse är så viktigt för oss?
Jag kan fundera på det ibland och förundras.
Kan bli lite matt på mig själv att jag behöver den där bekräftelsen.
Att bli sedd för att man gör något bra är inte mer än mänskligt.
Men jag menar de gånger när det blir så där att världen nästan stannar ,
nästan upphör bara för att man inte får den där bekräftelsen
till exempel när man inte får jobbet man har sökt
någon kritiserar en
eller att den snygga killen inte tittar på en på krogen 
och det enda man kan tänka på är ; varför?

Jag önskar många gånger att jag inte brydde mig så mycket.
Att jag bara kunde rycka på axlarna och låta saker passera.
         Det som händer istället är att jag rycker på axlarna och båda hjärna och kropp 
          registerarar och naglar fast händelsen och verkar aldrig vilja släppa taget.
                  Så händelsen hänger där på axlarna som en tung ryggsäck.
                  Har man haft en bra dag där allt bara flyter och folk ger en komplimanger 
                     till höger och vänster och ja, livet känns helt enkelt underbart, 
                  då känns ryggsäcken helt plötsligt väldigt lätt.
           "Den är nog borta nu" tänker man
                   Men så får man den där oönskade kommentaren, gått upp 3 hekto på vågen
                 eller så ser man världens sötaste tjej som har en kropp man skulle dö för, 
                så är tyngden där igen…

                             Jag lever på händelser och bra saker.
              Så länge det går bra är jag en bra människa
När det går dåligt  är jag en dålig människa.
Varför är jag det?
 En ännu bättre fråga är "varför låter jag mig tycka att jag är det?"

För det är ju så, det är ju bara man själv som bestämmer hur och vad man ska tänka
Men varför är det då så svårt att tänka bra saker om sig själv?
Jag övar skall ni veta….

Och jag lovar att jag en vacker dag är jag en bra människa trots att det går dåligt!!

__________________________________________________________________

Igår körde jag spinning 55min och så var det corekvartal
Rätt så bra musik faktiskt så nu är det bara att träna in koregrafin.

Körde ett ganska tungt benpass idag
Ben är absolut ingen favorit!
Så jobbigt ju!!!!

Får väl jobba på lite sen blir det mysig fika i stan
med min Darling (som äntligen kommit hem)
Upp och göra behandlingar i morgon, ett axelpass och lite förbränning