Jag försöker alltid göra mitt bästa med det mesta samt bemöta mina medmänniskor med värme, glädje och ett leende. Så som jag själv skulle vilja bli bemött!!
För jag anser faktiskt att alla förtjänar det.
Alla förtjänar att få känna sig sedda och uppskattade.
Men det är väl också just därför jag ibland blir så ledsen, förvånad och besviken
på en del, då det faktiskt mellanåt händer att jag abolut inte får det bemötandet.
Och då av folk som jag faktiskt bryr sig om.
För det är ju dom som man bryr sig mest om, som även kan orsaka än mest smärta…
Saker och ting kommer ibland även ikapp än…
Man tror man kan springa undan och att det kommer gå över utav sig själv
Men så fort man är stilla allt för länge, tappar fokus eller det är en händelse som påminner än,
så får man brottas med sina känslor,tankar och handlingar….
Men det är bara att inse att ens känslor inte altid är en sann källa.
Vissa saker kommer jag aldrig få svar på. Och varför måste jag ha svar på allt då?
Min röst börjar låta ganska normal igen. Hostar dock något fasligt på nätterna men jag märker skillnad varje dag och har börjat träna på relativt bra. Fortfaran med handbromsen i, givetvis!!!
Har till och med träningsvärk lite varstans!
Framförallt i magen men antar att det är en kombintation med ett tungt tricepspass och tre timmars garv igår. Var nämligen på Stand -Up på Hendriksberg, vilket är som medicin för själen!!
Fantastiskt Roligt!!!
Så gå på sånt hörni!! =)
Nu ska Frida krypa till kojs!!! (Skulle jag gjort för längesen men men….)
”LIVET ÄR BEGRÄNSAT.
FÖR ATT KUNNA VÄLJA NÅGOT, MÅSTE DU OCKSÅ VÄLJA BORT ANDRA SAKER”
